Åk 9 Första världskriget

Historiaprov 4/12 Första världskriget.

http://www.historia2.se/historia123/?p=549#comment-1485

http://www.svd.se/kultur/understrecket/befalen-stod-maktlosa-infor-julfreden-1914_381050.svd

https://sites.google.com/site/echoinmyheartsite/home

Barnarbete


Hur användes barnen i det tidiga industrisamhället i Sverige? Varför? Fanns det en lagstiftning kring detta? Skola/arbete? Hur drabbades de inblandade barnen av detta? Kan du göra några kopplingar till i dag?



Inskickat till mig senast 11/9.


Ca 1 A4

Nedan finns en länk att utgå ifrån.

http://www.so-rummet.se/content/barnarbete

Åk 9 Hållbar utveckling

Dagens miljöproblem och deras historiska bakgrund

Mellan 1860 - 2005 har massiv användning av fossila bränslen (kol, olja, naturgas) för uppvärmning, belysning, mekanisk energi för tillverkning förändrat klimatet.  Människan har funnit nya vägar att alltmer utnyttja jordens resurser. Innan 1960 var det få människor som funderade över miljöhot. vykort över fabriksskorstenar skickades från industristäder. Den förändrade synen på miljön som något värdefullt började växa fram under 1960. Man oroades av nyupptäckta miljöproblem. Trots detta har många miljöhot bestått.  Detta är inte hållbar utveckling för miljön, vi behöver nya hitta nya alternativ till såväl energianvändning som vårt nyttjande av andra naturresurser. Nedan ges ett exempel på ett nutida miljöhot och dess historiska bakgrund. 

Försurning

Tidig övergång i London från ved till kol. Thomas Newcomens och senare James Watts utvecklande av ångmaskinen 1712 respektive1782 gjorde att man kunde gräva fram större mängder kol. Ångmaskinen kom även att användas för annat mekaniskt arbete såsom transport och inom textilindustrin. Ett fabrikssystem byggt kring mekanisk energi började byggas upp. Stora fabriksindustrier började ta form i England liksom i övriga Europa och hela systemet byggde till en början på kolanvändning. När man förbränner kol, vilket man gjorde i stor skala i dessa fabriker, bildas svaveldioxid vilket är skadligt att andas in för både människor och djur. I atmosfären bildas av framförallt svaveldioxid och kväveoxider sk. surt regn. Människor i London och över hela Europa började klaga över den smog (föroreningar+ dimma) som uppstod. För att bli av med problemen restes krav på att man skulle bygga allt högre skorstenar, vilket man också gjorde. De högre skorstenarna lättade en del på de lokala problemen med smog. I Sverige började fiskar i stora sjöar att flyta upp döda på vattenytan. Vad tror ni hade hänt? 

Surt regn hade spridit sig regionalt. Med regnet från Storbritannien kom försurningen till de svenska sjöarna. Nu hade man upptäckt att miljöproblem inte enbart var lokala angelägenheter och att det skulle bli svårt att göra sig kvitt dem. Man insåg att framtida generationer kommer att påverkas av försurningens påverkan av luft, vatten och mark. Detta kom att utgöra början för en rad politiska åtgärder utanför de egna ländernas gränser, svenska och utländska initiativ var tvungna att samverka för att åstadkomma förändring, något som inte alltid var eller är lätt därför att länder kan ha så olika intressen. De aktiviteter som orsakar försurning är fordonstrafik, (utsläpp av kväveoxid) och svaveldioxid framförallt från industrin. Båda dessa aktiviteter är svåra för länder att avvara och därav kan det vara svårt att förhandla om olika intressen. Flera av Sveriges 95.000 sjöar är drabbade av försurning. För att motverka problemet använder sprider man mald kalk men detta är lite av konstgjord andning eftersom att samma sjöar ofta drabbas igen. Försurning skadar snäckor, musslor, fiskar, och växter i sjöar.Även mark kan försuras och ha en negativ inverkan på växtlivet, när snön smälter på våren kan en surchock uppstå i mark och sjöar.I städerna kan det sura regnet orsaka att metallföremål rostar och fräts sönder. Statyer över hela världen och hus gjorda av marmor och sandsten blir angripna av de sura regnet vilket man kan se genom att detaljer långsamt vittrat sönder. Vid övergången till olja omkring 1960 förbättrades situationen något på flera platser i Europa men kraftverk och värmeverk som eldade med svavelhaltig olja förvärrade situationen. Sedan 1990 har situationen förbättrats något för sjöar och mark tack vare minskade utsläpp av svaveldioxid men under 2000-talet upptäcktes att även haven drabbats av försurning. Havet har dock neutraliserande ämnen för att kunna klara av svaveldioxid och kväveoxid men det stora utsläppet av koldioxid sedan förindustriell tid (vid förbränning av fossila bränslen) har bidragit till havens försurning.

Ozonlagrets uttunning

  

Klimatförändringar, fossila bränslen sedan 1860-2006

Kärnkraft- hot eller lösning? 

Fordism- massproduktion 

Resursutnyttjande skogar och hav

Energianvändning av olja, kol, naturgas

Vattenförsörjning, dammbygge

Jordbrukets modernisering i Europa samt Gröna revolutionen

Städernas ämnesomsättning/ ekologiska fotavtryck

Krig - miljöpåverkan

Uppgift

Skriv en uppsats om det ämne du dragit ur boxen (omkring 3 sidor) och lämna in den 17/5. 

1. Beskriv den historiska utvecklingen från miljöhotets uppkomst och utveckling fram till idag.
2. Beskriv hur fenomenet påverkar miljön. 
3. Hur ser den internationella politiska debatten kring ämnet ut ? 
4. Diskutera sätt att lösa miljöhotet (hållbar utveckling). Fokusera exempelvis på vilka kostnader och vinster hållbar utveckling medför- skulle nya energisystem verkligen kunna försörja dagens växande storstadsbehov av energi? Vad skulle sanering av miljön kosta? Vilka framtida vinster finns? 

När du är klar med uppsatsen är det dags för en redovisning (f.r.o.m 18/5 och lektionerna därefter) framför klassen där du redovisar kring det ämne du skrivit om. Var och en redovisar i ca 5- 10 minuter. 

Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

Eleven skall

• kunna se samband i skeenden i samhället samt urskilja faktorer som påverkar dem,
• kunna samtala om och bearbeta etiska, estetiska och existentiella frågor och förstå hur de kan vara beroende av tid och kultur, 
• förstå och pröva ett ekologiskt tänkande och visa på konsekvenser av olika handlingsalternativ i miljö-,livs- och samhällsfrågor,
• kunna ur ett samhällsperspektiv söka information från olika källor, bearbeta, granska och värdera uppgifterna samt i olika uttrycksformer redovisa resultat och slutsatser. 

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven använder centrala begrepp och symboler inom det samhällsorienterande kunskapsområdet samt har insikter i den betydelse dessa har.

Eleven förstår demokratins principer och gör överväganden för att formulera egna ståndpunkter vid tillämpningen av dessa. 

Eleven identifierar etiska frågor och problem, bearbetar dem, urskiljer olika synsätt samt diskuterar och reflekterar kring dessa. 

Eleven ger exempel på hur lokala och globala händelser och förhållanden hänger samman samt hur de kan förklaras även i ett historiskt perspektiv

Eleven använder olika källor, sammanställer material, granskar, värderar och jämför samt drar slutsatser och argumenterar utifrån dessa. 

Kriterier för betyget Mycket väl godkänd

Eleven använder begrepp och modeller från det samhällsorienterande kunskapsområdet vid tolkning  av nya sammanhang.

Eleven är väl orienterad i aktuella händelser och urskiljer faktorer som kan förklara dem. 

Eleven exemplifierar hur människan påverkas av som påverkar samhället och dess traditioner, kultur och materiella villkor.

Eleven ger förklaringar till hur skilda förutsättningar har betydelse för sättet att leva och agera i olika delar av världen och i olika tider. 

Eleven argumenterar för ställningstagande utifrån sina kunskaper inom det samhällsorienterande området. 

Stadsdelar åk 9

Stadsdelar i förändring

Du ska välja en valfri stadsdel i Malmö. Hur ser stadsdelens historia ut, när började den bebyggas? Fundera över varför den byggdes just då? Vad fanns här innan? Vilka bebodde stadsdelen då den var ny? Vilken karaktär hade stadsdelen, hur såg bebyggelsen ut? Affärer, industrier, eller något annat som satte prägel på stadsdelen?

G-mål:

Eleven skall kunna se samband i skeenden i samhället samt urskilja faktorer som påverkar dem

Att mycket av de saker som händer runt omkring oss i samhället, både kortsiktigt och långsiktigt, inte sker av en slump, utan att det oftast finns olika orsaker med koppling till varandra som gör så att saker förändras på det ena eller andra sättet.

Eleven skall kunna ur ett samhällsperspektiv söka information från olika källor, bearbeta, granska och värdera uppgifterna samt i olika uttrycksformer redovisa resultat och slutsatser.

Att använda sig av litteratur, internet m.m. , att kunna bedöma giltigheten i olika texter, och sedan redovisa både innehållet i texten samt vad man själv kommit fram till utifrån denna. Redovisningen kan anpassas efter tillfället; filmiskt, skriftligt, muntligt, serieteckning m.m.

Olika stadsdelar genomgår förändringar. Den karaktär stadsdelen en gång hade har då kanske förändrats genom att nya grupper av människor numera bebor kvarteren, liksom att husen kanske också renoverats eller att det byggts nytt, att husen förfallit, eller till och med rivits.

Kan du se dessa förändringar i ”din” eller någon annan stadsdel? Hur har dessa förändringar skett? Finns det paralleller med andra stadsdelar? Kanske håller stadsdelen på att förändras på nytt? Vilka faktorer kan det vara som spelar in?

VG-mål:

Eleven ger exempel på hur lokala och globala händelser och förhållanden hänger samman samt hur de kan förklaras även i ett historiskt perspektiv.

Att kunna se hur den stora världen påverkar det lilla samtidigt som vi alla är medskapande i det som sker även i det stora, och att detta även skett i olika utsträckning i olika tider.

MVG-mål:

Eleven exemplifierar hur människan såväl påverkas som påverkar samhället och dess traditioner, kultur och materiella villkor.

Att vi alla är med och skapar det samhälle vi lever i, men att vi alla också samtidigt formas av samhället. Att traditioner och olika kulturer förändras av människan över tid, liksom hur vi bor, arbetar m.m.

http://www.malmo.se/Kommun--politik/Om-oss/Statistik-om-Malmo/C-Omradesfakta-for-Malmo/Omradesfakta-2008-rev.-areal--och-biluppgifter.html

Åk 9 Kartjämförelse - Malmö

Studera kartorna nedan, vilka skillnader ser du? Hur kan man se industristadens framväxt?

http://xyz.malmo.se/historiska_kartor/pdf/22M1.pdf

http://xyz.malmo.se/historiska_kartor/pdf/481M7_2.pdf

ÅK 9 - Områdesstatistik Malmö

Du ska använda dig av statistiken i länken nedan utifrån stadsdelarna Kirsebergsstaden, Södra Sofielund, Bunkeflostrand samt Herrgården, vilka skillnader eller likheter kan du utläsa av statistiken? Går det att dra några slutsatser från materialet?

Ca 1 A4

Klart och inskickat senast 31/2.



http://www.malmo.se/faktaommalmopolitik/statistik/eomradesfaktaformalmo/omradesfakta2006.4.14a154ad10e65e90c5e80001905.html

Åk 7 - Enbarnspolitiken i Kina - Krönika

Använd dig av länkarna nedan som utgångspunkt för att skriva en krönika om enbarnspolitiken i Kina. Sök gärna själv fler källor och försök göra kopplingar till överbefolkningen på jorden mer allmänt. Länken längst ned kan vara en hjälp i skrivandet.



http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3107&artikel=1972424
ttp://www.epochtimes.se/articles/2010/10/24/20148.html

https://sites.google.com/site/plugga24se/genrekunskap/krnikor

Åk 9 - Tidningsartikel kring våld i Malmö

Ni ska diskutera i grupp kring artikeln i länken nedan. I slutet av artikeln finns nio punkter som forskare anser att politikerna måste komma till rätta med för att förhindra att unga hamnar i kriminalitet, vad tror ni? Och hur ska de klara det? Skriv ner era tankar utifrån diskussionen (det räcker att en skriver). Skriv också vilka som ingick i gruppen.


http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1601508/Inte-bara-vapen-bakom-valdet.html